onsdag, mars 01, 2006

Idrott & Status


Idrotten föreslås få skattelättnader.
Fy vad tröttsamt! Idrott är religion i Sverige och det är så enkelspårigt, och orättvist. Bl.a ska unga idrottare få skattelättnader och man ska kunna kränga korv och matchtröjor utan att skatta. Visst är idrott en behjärtansvärd verksamhet med fysisk hälsa och i många fall också en positiv gemenskap som mervärde. Men varför ska just denna grupp gynnas? Hur går det då för de unga musikerna, filmarna, författarna och skådespelarna och företagarna?

Dessutom är ju inte idrottsföreningarna med sitt gubbvälde särskilt framstående när det gäller jämstäldshetsarbete eller skapa lika förutsättningar för alla som vill idrotta. Ett exempel på detta är BK-Häckens ointresse att "jobba jämt" som man kan se mer av här. Jag har inte lust att sponsra dessa uråldriga organisationer med cementarade fördomar.

Att egocentriskt satsa hela sitt liv på att höja sig själv och sin egen fysiska prestation anses vara en inställning som förtjänar omdömet hjälte!? Är inte det en ganska pinsam företsällning om vad som är beundransvärt? Jag anser att idrotten fått en status som den inte förtjänar.
Jo, det är sant att jag gillar Zlatan, och det är vackert ibland när han gör mål...

Inga kommentarer: