Såg filmen i helgen. Reese Witherspoon gör en bra insats och den kan nog kallas sevärd, men jag lämnade biografen med en känsla av att ha sett en repris... Herr Hallonbåt däremot har några av Cashs skivor i vinylsamlingen och upplevde nog just därför en annan dimension av filmen. Mer än 3 hallonbåtar blir det i alla fall inte.Denna ständiga söndagskramp i magen... suck! Vill inte, villinte , villintejobbaimorron! Gonatt!
1 kommentar:
Jag gillade inte walk the line för att det kändes som en repris. liksom, vadå självbiografi? det här ju en typisk jävla amerikansk dramturgisk struktur där någon i huvudrollen knarkar lite hemligt.
ja.
min åsikt.
min bror tyckte i stortsett samma sak. han är en mer inbiten lyssnade också.
Skicka en kommentar