Love love love...

Semesterlängtan...

Här sitter man med ont i halsen, fast febern har släppt, Ska eventuellt gå och låta någon köra ner en spatel i halsen så jag kräks... kräks upp den där långa topsen med de onda bacillerna på. Men det brukar krävas några försök innan det lyckas. Då säger de att jag har en stark tunga.

Lite egen.

Har alltid varit omedveten om min egen existens.
Som barn hände det ofta att jag glömde bort min egen närvaro.
Jag iaktog.
Levde genom andra.
Och när jag upptäckte böckernas magi var jag som förlorad från verkligheten. Så började min tillvaro som escapist.

Det sitter i fast jag försöker anpassa mig. Har dock en ovana att iakta människor som lyssnar på när andra människor pratar. I deras reaktion speglas mer än vad som sägs.

Prova... ;)

Gardell, Jonas

Vådan av att fastna i sitt eget trauma.

Vi gör det nog alla, jag med och ni andra. Målar samma bild igen och igen och igen. Gardell som ofta är briljant, är en mästare just på det. Har inte läst nya boken men tror inte heller att det behövs.

Kära Jonas, överraska mig, och ge mig hopp om en ny utsikt!

...och för er som roas av Gardells syn på bibliotekarier, varsågod! [Välj bibliotekspladder]

Visste ni att Jonas älskar... Hallonbåtar!?

Pengar över?

Då skulle jag genast lägga ett bud på denna !

Om jag vågade...

dyka ner i all den smärta och det lidande som du fick uppleva så skulle jag nog bli galen, deprimerad, psyfall, uträknad, bortappad och förlorad.

Som den där gången när de skulle tömma dina vattenfylda lungor men siktade fel och punkterade ditt hjärta. Allt blod strömade in i din hjärtkammare och man fick utan bedövning skära sig rakt in i ditt bröst för att ditt hjärta inte skulle sluta slå.

Dina ord,
Är det inte färdigt snart?
Detta var varken början eller slutet på ditt lidande.

Orden blev dina sista. Sedan kommunicerade vi via handtryckningar och en pekplatta när du vaknat upp med respirator. Din smärta, förödmjukelse och sorg var stor och drogdoserna höjdes. Jag kunde se att du märkte min närvaro på ditt ekg. När jag tog din hand förändrades sekvensen.

Därför vet jag också att du valde att avsluta ditt liv i min närvaro. Du väntatde på mig. Precis efter njurtransplantationen, när läkaren som suttit vid din sida i 3 timmar just lämnat rummet eftersom det kritiska ögonblicket var över, då valde du att lämna...

Ingen hjärtmassage i världen kunde rädda dig då. Du var borta för länge, din hjärna var nedsläckt för alltid och när läkaren frågade om han fick stänga av maskinen som tvingande höll ditt hjärta igång var ditt liv redan slut.

Din befrielse och min sorg.

Normalt sett skall man ha kommit över dödsfall på ett par år. I dag är det elva år sedan och jag står fortfarande vid din säng och gråter förtvivlat.

Dåliga samveten.

Det blir som en livsstil.
Att alltid ha några ouppklarade detaljer i byrålådan. Man glömmer bort hur det är att inte ha några skuggor i hörnen.

Har nyligen utrotat en av mina "issues".
Känns bra

Nu är det bara , ett, två, tre och fyra kvar.

Håll tummarna!

Först och sist.

Kärlek, glöm inte det.

Meningen med livet?

man undrar ibland...

Inget ont...

som inte har något gott med sig. Eller?

[Jag tror inte att ont kan vara gott också, utan att ont är ont och gott är gott. Däremot så tror jag att vi människor har båda delar i oss.]

Till saken.

När jag letatde efter husets sista allergitablett så fann jag något som jag trodde att jag förlorat... så nu är jag lite glad ändå.

Vi fick förstås köra till apoteket samtidigt som vi höll andan. Som tur är så ligger det vägg i vägg med Pressbyrån så nu kan vi ligga i varsin soffa och läsa skvaller och inredningstips :)

Mysigt.

Och alla ni där ute i som låter solen dansa i era ansikten. Njut!

Husarrest.

Tre doppar regn kom det igår och vi går runt som djur i bur medans solen skiner där ute. Igår började vi städa källaren, tvättade och manglade linnedukar som legat i en hög sedan nyår och ännu senare. Det kommer ett frasande ljud ur sambons astmahals när han sover och jag vågar nästan inte somna. Näsor och ögon rinner och halsar kittlar...

...och så ska man jobba i morgon?

José vet vem han älskar.

Till fots kan det ta honom upp till en halvtimme att gå från marias öra ner till höftkammen. På cykel knappt 3 minuter.

Att läsa denna lilla bok tar en kvart, men berättelsen kommer att föja dig en lång tid framöver. Maria & José av Erland Loe är en kärlekshistoria av det ovanliga slaget.

alfabeta förlag 2002

Fredagsterapi

Man kommer hem och somnar i soffan!? Vaknar groggy och eländig. Kaffe. Blogg... Innan jag somnade läste jag en bok. Det kommer nog en tanke om den morron :) Härliga underbara helg, må du vara för evigt!

Eftersom jag älskar att blogga bilder... En hyllning till PicSearch

Min första tanke när jag vaknar en vardag:

Detta ser jag fram emot just nu:

Därför bloggar jag:

Mitt förnamn:


Något som gör mig lycklig:


Det mesta användbara i mitt hem:

Staden jag bor i:

Mitt favoritdjur:

Mitt favoritbär:


En dålig vana:



Min senaste måltid:


Mitt mellannamn:


Nästa gång jag fyller, blir jag:

Mitt första smeknamn:

Min färg:

Jag önskar mig:

smoooky soul

Det spottar vit rök ur gräsklipparen, tänk om den exploderar... vad ska jag nu avreagera mig på? Tvätta fäckiga dukar är liksom inte lika renande för själen fast det borde vara det. Edit/Select All

Så här, skulle det vara.

Om att leva.

Hela världen

Skogsstigen som kantades av granskog och ormbunkar krökte sig och man kunde höra ett svagt porlande från bäcken som ringlade sig fram genom skogen. Ensam men inte rädd. Barnet som just fyllt 3 år visste och förstod att det här var det största som livet kunde erbjuda och döpte platsen till "Hela världen" Stolt sprang hon sedan fram och tillbaka på stigen mellan de vuxnas trygga picnic-filt och bäckens stilla sorl.

17 år senare stapplar en ung man med stöd av sina närmaste fram på samma stig. Målet är bergknallen bortanför bäcken och kanske en bild av det vackra som spirar. Stoppen för att vila på den medhavda pallen blir dock alltför täta och när bäckens svaga viskande hörs får det sällsamma sällskapet vända med sorg i hjärtat och söndertrasat hopp.

Vi kom ialla fall fram till hela världen tänkte jag tyst och försökte vara stark till slutet.

Lycka är...

att blippa på tvn och hitta ett Seinfeld avsnitt som man aldrig sett!

SOLKYSST

EN FÖRFÄRLIGT HÄRLIG HELG HÅLLER PÅ ATT TA SLUT.... MÅSTE HITTA "ÖVERFÖRINGS-SLADDEN" [JA VAD KALLAS DE ?] SÅ JAG KAN BLOGGA EGNA BILDER ISTÄLLET FÖR ATT SNO. VAD SKA JAG GÖRA NU? DAMMSUGA ELLER SPELA STRUMPMEMORY??

T-shirtSteve

Jag har ju redan hyllat honom men här kan man köpa snygg t-tröja med Steve Buscemi på!!!!

Taggfri?

Shit, shit, shit... stress är bara mentalt säger chefen så jag försöker vara cool & smart som vanligt men det är verkligen skönt att det är fredag igen! När solen skiner på kinden är man nästan lycklig en stund och tänker att från och med nu så blir allt bättre. [Vilket självbedrägeri! ] Det hjälper för stunden och i morgon skall jag klippa en häck, och det är bra för själen med häckklippning men förutsättningen är att häcken är utan taggar och det är den.

En av mina radiofavoriter har börjat blogga för bokus. Rebecca Vinterbarn Elg kan måla med ord som få kan. Missa inte detta!

Är ni också nyfikna på vad nästa bok som Daniel Åberg skriver på ska handla om, så kan ni läsa här...

FILM! :)

Dannyboy ska bli film... spännande :) Själv längtar jag efter en ny bok, mer kan man läsa här.

SaaaaaaaabTurbo

"Jag känner många men jag har inga vänner, och min ensamhet känns mer och mer... man jag har en Saaaaaab Turbo..."

Hahaha! den som vet vilken frireligörs grupp som sjöng så på 80-talet, kan få en fin bild på vår trasiga bil...

Känns tämligen riskfritt att ställa den frågan eftersom den enda som möjligtvis knäcker den frågan som ev, läser här skulle vara grönfinkens sambo! :)

Turbon har pajjat!? Gör turbosar så? Och ska det verkligen kosta 12.000 att laga? Hjälp!!

The Constant Gardener...

... är en sevärd film, men den här helgen syftar rubriken på mig. :)